Mubbe är sämst på många områden, han bor i södra Sverige, jobbar åt Microsoft, vägrar spela tvspel med mej o.s.v.
Man framför allt är han sämst när han underhåller viktig information. Till exempel är det få som känner till han extraknäck i fjärran länder. Gissa om jag höll på att falla av trottoarkanten när jag såg den här skylten i “nöjes” distriktet i Tokyo.
Han har alltså jobbat på en s.k. Host Club
Okej, jag ångrade mig.
Den här killen är ju helt normal:
Låter det för bra live, så är det säkert fejk, Failblog har bevisen haha…
Inte nu för att någon av dessa lät speciellt bra ändå… men you get my point.
Man har ju hört om att i skolorna i USA så får alla elever ställa upp i olika “science fair”(som jag inte klarar av att översätta till svenska) med sina projekt. Här är en kille som ser ut att ha vunnit ett pris för han verkar ha en medalj runt halsen. Ganska skrämmande att man kan vinna något för det här:
(Men samtidigt är bilden lite rolig)
Och Tobbe, jag postar visst ibland! Suck it! 
Sega Joypolis i Tokyo ser rätt skoj ut… eller det är sjukt skoj, jag vet för jag har varit där MUAHAHaaaaa…umm…
Tyvärr var inte denna “ride” på plats då, men det styr vi upp nästa gång!
Iof vet man inte nu för tiden om sånna här saker är fejk eller inte. Men om vi antar att det är gjort “på riktigt” så är det jävligt tufft i alla fall. Inte minst så är det en bra anledning att få använda ett gäng osålda bilar.
Jajemän det sjukaste boendet jag varit med om. Uppassad konstant av hotellet. 32 grader varmt, eget hus med privat pool, fiskdamm, pentry, balkong, flatscreen, ja jävlat massor annat. Det var ingen frukostbuffé imorse utan man beställde det man ville ha så jobbade 6 pers i ett öppet kök och fixade allt. Jag försökte dricka upp mitt vattenglas men de envisades med att fylla på det.
Man känner verkligen att man egenliten inte passar in på detta 5-stjärniga lyxhotell. Galet hur folk har råd att bo här. Själv fick jag råd genom att göra www.opworldwide.com/editionbangkok.
Lånar lite bilder från hotellets site för att visa, de är inte ens överdrivna som det brukar vara.
And of course, we love it!
Lisa hade efter 5min packat upp allt och stannar nog gärna for life.
Det kanske var någon mer än jag som såg dokumentären “Black Music” som gick på SVT i två delar med den sista delen igår. Det fick mej att tänka tillbaka på det låter dom verkligen satt sig i huvudet i mitten på 90-talet.
Här är en av det bästa Hiphop låtarna… EVER, det handlade inte alltid bara pengar brudar och bilar. Har inte hört många låtar oavsett genre som gör story-telling som Lost Boyz “Renee”.
Töntigt att säga det… men det var bättre förr, HipHop alltså.
Solsken och ny mjuk gnistrande vit manchester.
